Inlägg taggade med ‘New York’
Att tänka tvärtom
Publicerad: 24/11 15:54
När en stad ska förnyas kan första instinkten vara att riva det gamla och bygga nytt, särskilt när det gamla är förfallen industrimiljö.
På 60- och 70-talen, när en våg av modernism svepte fram över de flesta städer, revs många gamla fina miljöer. Nu har man lyckligtvis blivit bättre på att införliva det gamla i det nya.
De senaste två åren har planerare och beslutsfattare från hela världen rest till New York för att bevittna ett litet mirakel. På södra Manhattan har vad som var några kilometer övervuxen gammal godsjärnväg på en upphöjd bana genom delvis förfallna industrikvarter blivit en av stadens främsta attraktioner.
The High Line, som den heter, invigdes sommaren 2009. I somras öppnades en andra etapp av denna trevliga och högst annorlunda park som nu sträcker sig drygt två kilometer från Gansevoort Street i det gamla slakteridistriktet upp till 30:e gatan genom stadsdelen Chelsea.
När jag vandrat längs High Line har jag tänkt på den populära tv-serien Seinfeld, en jättesuccé från 90-talet om fyra vänners bisarra vardag i New York som fortfarande går i ständiga repriser.
En av figurerna i serien är den evige förloraren George, som misslyckas med det mesta tills han en dag kommer på idén att göra allt precis tvärtemot vad hans instinkter säger. Då blir det förstås succé.
Alla instinkter talade för att The High Line i sin gamla, förfallna skepnad skulle rivas. Den sydligaste delen revs också på 60-talet och sedan det sista godståget rullat på banan 1980 stred byggbolagen för att få riva resten.
Men det fanns de som tänkte tvärtom. I tio års tid kämpade en liten grupp som kallade sig Friends of the High Line för att förverkliga en dröm om en annorlunda park. Med stöd av bland annat New Yorks borgmästare Michael Bloomberg blev drömmen verklighet.
Det är alla glada för idag, inte minst byggbolagen. The High Line har blåst liv i en förgäten del av Manhattan och längs den nu så populära parken växer en lång rad nya byggnadsprojekt upp.
Många städer söker nu sin egen ”High Line” och det kommer säkert spännande efterföljare. Här i London finns många exempel på gammal industrimiljö som integrerats i nya stadsdelar, ofta (men inte alltid) med lyckat resultat.
Vi kommer att få se mycket mer av den varan framöver.
The High Line kan nås via en rad trappor och hissar från den södra änden vid Gansevoort Avenue upp till 30:e gatan i norr. Mer information hittar ni här.
Stadsdelar på bettet
Publicerad: 19/11 21:09
Lagom förfallna kvarter med gamla lagerlokaler och verkstäder, väggar och murar fulla med graffiti, udda figurer längs gatorna. Någon kanske tänker slum och elände, men om man studerar stadsdelar där saker är på gång i städer som London eller New York signalerar intrycken något annat.
Bilden längst upp är tagen i Bushwick, en stadsdel i Brooklyn i New York. Den under är från Hackney Wick, en fram tills nyligen gudsförgäten del av östra London.
Bilderna har som ni ser en sak gemensamt, förutom intrycket av allmänt förfall, i graffitin. Sweet Toof, en av Londons mer framträdande så kallade street artists har varit framme med sprayburkarna och lämnat efter sig sitt signalement, tandraderna med det rosa tandköttet.
Om ni vandrar runt i östra London, inte minst i Hackney, kommer ni att stöta på tandköttet på många ställen. Att Sweet Toof satt tänderna i New York också visste jag inte förrän jag besökte Bushwick i våras.
Hackney Wick och Bushwick är två stadsdelar som befinner sig i början av en utveckling som brukar kallas gentrifiering. Begreppet sägs ha använts först av den brittiska sociologen Ruth Glass för drygt 40 år sedan när hon beskrev hur slitna gamla arbetarstadsdelar togs över av finare folk (gentry, herrskap, på engelska) med pengar och sedan bytte skepnad.
I både London och New York finns en rad exempel på sådana stadsdelar, som i dag tillhör städernas populäraste. I London rapporterades i veckan hur gamla verkstadskvarter i Clerkenwell och Shoreditch, där omvandligen till bostäder pågått länge, nu av mäklare rankas bland stadens attraktivaste områden med bostadspriser därefter.
I New York finns motsvarande, sedan länge etablerade exempel bland annat på södra Manhattan och i Brooklyn. Naturligtvis finns liknande exempel i städer som Helsingfors, Stockholm och många andra platser runt om i världen. Södermalm i Stockholm är ett av de tydligaste exemplen man kan hitta.
Trenden fortsätter hela tiden att erövra nya stadsdelar, knappast till allas glädje. Processen följer ett tydligt mönster, åtminstone i London och New York.
Först töms gamla industri- och lagerlokaler när verksamheterna flyttar. Fattiga konstnärer flyttar in och skapar snabbt ett intresse för området. Gallerier, kaféer, klubbar och andra nya verksamheter dyker upp och drar dit nytt folk som vill vara där det händer.
Snart kommer fastighetsentreprenörerna och börjar rusta upp gamla bostäder eller bygga nytt för att locka dit trendsökare med mer pengar. Då är gentrifieringen i full gång och de fattiga konstnärerna tvingas packa ihop och börja om från början någon annanstans.
Hackney Wick kommer ni att få höra en hel del om under nästa års sommar-OS i London. Den lilla stadsdelen ligger alldeles intill den nya Olympiaparken i östra London och kommer garanterat att figurera i många reportage framöver.
Vill ni studera gentrifieringen i praktiken kan ni åka till London och resa genom Hackney, från gentrifierade Shoreditch till lätt ruffiga Hackney Wick. Buss 26 från Liverpool Street Station är ett bra alternativ. I New York kan ni jämföra Williamsburg (gentrifieringen i full gång) och Bushwick (i startgroparna). Båda ligger i Brooklyn, längs metrons linje L. Kliv av vid Bedford Avenue respektive Morgan Avenue.
Små städers inflytande
Publicerad: 17/11 16:38
Helsingfors är en stor stad i Finland, men en liten stad i världen. Samma förhållande gäller för de andra nordiska huvudstäderna. Men för den skull ska vi inte underskatta våra små metropolers betydelse i det globala perspektivet.
Efter en veckas semester i New York och fylld av intryck från denna världsstad kommer Londonbloggen under några dagar att höja blicken och titta på hur stora och något mindre metropoler utvecklas. Det händer mycket i världens städer just nu och det är inte alltid denna viktiga utveckling får plats i den vardagliga nyhetsrapporteringen.
I New York är det fascinerande att se hur staden inspirerats av Köpenhamn när man de senaste åren satsat hårt på en utbyggnad av cykelbanor och dessutom tagit utrymme från den heliga bilen när delar av självaste Broadway blivit gågata.
Denna utveckling pågår i många städer runt om i världen och flera av de mest intressanta exemplen har en sak gemensamt. När planerna utarbetats har man tagit hjälp av den danske arkitekten och stadsplaneraren Jan Gehl (urban designer står det på hans visitkort).
Den nu 75-årige Gehl är ett etablerat världsnamn inom sitt område och han ägnat hela sitt yrkesliv åt att propagera för mer människovänliga städer. När han reser runt i världen och föreläser är hans huvudexempel Köpenhamn, från förvandlingen av Strøget till gågata till på 60-talet till dagens omfattande nätverk av cykelbanor.
Gehl har också lanserat begreppet ”copenhagenize” för att beskriva det recept han rekommenderar för städer som vill bli mer människovänliga. Det är precis vad New York håller på med.
I New Yorks stadshus finns en intressant kvinna som heter Janette Sadik-Khan. Hon är politiskt ansvarig för transportfrågor under borgmästare Michael Bloomberg. Det är Sadik-Khan som stenhårt drivit frågan om cykelbanor och gågator. För detta har hon blivit en hjälte för många och ett hatobjekt för andra.
En amerikansk skribent som recenserade Jan Gehls senaste bok (”Cities for people” heter den engelska utgåvan) från i fjol beskrev ett studiebesök Sadik-Khan gjorde i Köpenhamn 2007, med Gehl som värd, som ”ett av de mest transformativa ögonblicken för en storstad sedan Berlinmurens fall”.
Sadik-Khan återvände till New York fylld av inspiration och anlitade Gehl som konsult när hon började förändra staden.
Precis som de flesta andra turister passerade vi myllret vid Times Square (bilden ovan) ett antal gånger och flanerade längs de delar av Broadway som nu är avstängda för biltrafik. New Yorks paradgata har delvis blivit gågata och torg längs en sträcka på omkring 20 kvarter från Times Square ner till Madison Square Park.
Än mer omfattande är det nätverk av cykelbanor som nu finns över hela staden och som börjat revolutionera det sätt många New York-bor tar sig till och från jobbet.
Så visst kan en liten stad som Köpenhamn – liksom Helsingfors eller Stockholm – väga tungt även i den stora världen.
Jan Gehl kommer snart till London igen för att predika sitt budskap. Jag går dit och lyssnar på honom då och återkommer med mer om hans tankar.
